Sist tyckte hon att det va okej, men hon hade suttit och myst i en av tanternas knä med sin napp och trasa.
Idag däremot så hade hon lekt hela timmen och vart glad precis hela tiden..
Dom kallade henne "dockan" och sa att hon va som gjord för sånt där:)
Det går inte att beskriva känslan när man får höra sånt om sitt barn, jag blir bara så glad över att få bekräftelse att jag lyckats skapa ett tryggt barn som klarar att bli lämnad med helt främmande människor och ändå veta att jag kommer tillbaka :)
Underbart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar